Bakgrund
Niclas Abrahamsson föddes i Lidköping, Västra Götaland 1967.
Som barn matades han med såväl Evert Taubes visor som Thorstein Bergmans Dan Anderssontolkningar och Cornelis Vreeswijks mustiga skrönor.
Efter att i tonåren spelat i postpunkbandet Moskva tror inte på tårar och varit ordförande i kontaktnätsföreningarna Skrock och Kulturmuren, båda Lidköping, blev han antagen till Visskolan i Kungälv 1988 där han fick möjlighet till att borra ner sig i visskatten.
Han flyttade därefter till Göteborg, arbetade som nattportier och studerade Kulturvetenskap. Mellan 1990 till 2007 försörjde han sig som kulturarbetare i både vissångar- som teaterbranschen samt bodde och verkade en tid i Lindesberg och Malmö.
På senare år har lusten att skriva nytt, eget material släppts lös. Återuppvaknandet startade med en skrivresa till Bremen 2014. Där blev ett stort antal låtar till på några få dagar.
Efter denna nytändning har han gett ut en singel och en EP- båda på CD, debuterat i bokform med diktsamlingen Tecken och
a v s t å n d 2018 samt varit drivande i att producera 4st Vigrums Visfestival 2014-18 och en Lidköpings Visfestival 2019 . Det har även hunnits med att snickra ihop ett antal nya visor.
En del äldre, men mest nya låtar finns att se och lyssna till på dessa sidor.
