top of page

Recensioner av "Låtar i livets närhet"

ROOTSY.NU

 

Niclas Abrahamsson, som också är författare, albumdebuterar med en samling egna låtar som ligger visan nära i uttrycket utan att för den skull hamna i sedvanligt trubadureri. Skickligt navigerar han i sitt eget uttryck och blir därmed intressant för lyssnaren. Albumtiteln beskriver väl dess innehåll: berättelser om nära relationer som ibland ter sig dysfunktionella som ”Bertils begravning”, ibland sorgliga, ”En del av dej”, men också med stråk av lycka. Den finstämda sången till en dotter ”Plåstra dina sår” tål väl att jämföras med Paul Simons ”Father and Daughter”. Men det är med den sublima ”Du finns”, om ett avsked och dess fortsättning, som Niclas Abrahamsson visar sin förmåga att gestalta vad titeln på albumet vill berätta om.

Överlag är texterna ytterst välskrivna utan att förfalla till nostalgi. Varierande och utsökta arrangemang med genomgående följsamma instrumentalinsatser.

Det finns alla skäl att vara glad att viljan finns att ge ut den här sortens produktioner.

Jag tycker mycket om det här albumet.

Lars Svensson

 

 

MUSIK AN SICH 

Tyskt magasin/website

(DIREKTÖVERSATT FRÅN TYSKA)

 

Med Låtar i livets närhet kan jag presentera ett debutalbum. Den spelades in av Niclas Abrahamson, en svensk musiker som varit aktiv sedan slutet av åttiotalet och hittills bara släppt en singel (2015) och en EP (2017). Musikaliskt behandlade huvudpersonen så olika riktningar som klassiskt piano och deltagande i postpunkband.

På albumet hittar vi tio låtar, som alla framförs på svenska, dåligt för ett internationellt bidrag. Ändå kunde jag ta reda på att låtarna tematiskt handlar om saker som vi alla kan möta dagligen. Det handlar bland annat om begravningar, barn, skilsmässor, stress, depression, avkoppling med en kopp kaffe och en gammal kofta.

Musikaliskt har Abrahamson packat det hela i en färgsprakande skrud av pop, rock, folk och han uppträder med en mycket harmonisk och vänlig sympatisk varm röst, huvudsakligen understödd av multiinstrumentalisten Johan Ludvig Rask. De får sällskap av några gäster som avrundar helhetsbilden mycket känsligt med instrument som cello, trumpet och andra.

Ja, känslig, harmonisk, melodisk, det här är attribut som kännetecknar musiken på hela skivan, låtarna flyter så smidigt, utan brådska och rastlöshet. Och i processen utvecklas en stor skönhet, som går mycket nära och gör solar plexus varm. Sådan musik är ganska sällsynt idag. Därför rekommenderar jag starkt att du spelar in den här skivan igen på engelska och distribuerar den över hela världen.

Ljudet är väldigt enhetligt, så du kan inte nödvändigtvis markera den ena eller den andra låten som speciell, snarare ligger styrkan i nyanserna och användningen av enskilda instrument på vissa låtar, som Karl Fimmerstads trumpet på spår 3, 6, 7, 9, eller det blir särskilt varmhjärtat och riktigt vackert på spår 1, 3, 5, 8 när Amanda Bjursell Plumeyers cello spelas. Denna atmosfär imponerar under hela speltiden på cirka femtio minuter och är en lugnande pärla i denna hektiska tid.


BETYG: 19 AV 20 MÖJLIGA 

Wolfgang Giese

 

 

BERLIN CALLING

 

SVENSK MUSIK AV NICLAS ABRAHAMSSON-Toner som det är dags att upptäcka

 

Niclas Abrahamsson har vuxit upp med musik av Cornelis, Taube och Thorstein Bergman. På vägen har han spelat punk och sedan återvänt till det som nog mest kan beskrivas som svensk visa och inte minst med vardagligt berättande texter, som gör att man vill höra mer. Typ ord som hämtade ur en bok och låttitlar som ”Bertils begravning” och ”Din gråa gamla kofta”.

”Låtar i livets närhet” är första fullängdsskivan för Lidköpingsbon, som sedan ett bra tag bor och lever i Göteborg. Det är en skiva som tar avstamp i faderns sista tid i livet och i ett ”Spritskåp” med lite lätt melankolisk stämning.

Musikaliskt är det en fin blandning av pop, lite country och medryckande blues, som i ”Livspusslet”. Allt är lättlyssnat och känns meningsfullt. Dessutom är det vackert och stämningsfullt, vilket gör sig bäst påmint i låten ”Du finns”, en mjuk ballad som med sitt vemod borde spelas ofta i närmaste radiokanal.

 

Kulturarbetaren Niclas Abrahamsson är förmodligen en artist som vi kommer att få höra mycket mer av i fortsättningen. En liten dold skatt kryddat med en fin vokal stämma om man säger så. Framför allt är det musik för människor som saknar en artist som nyss nämnda Thorstein Bergman, som ju tyvärr gick bort i slutet av förra året.

Torbjörn Berlin

"'Låtar I Livets Närhet' må vara Niclas Abrahamssons första fullängds-album, men själv har han ett förflutet i många musikaliska sammanhang, där både klassiskt piano och post-punk, teater och kulturarbetare, ingår. Erfarenheterna följer med in i där personliga texter ställs i kontraposition till de ljusa musikaliska arrangemangen. Detta låter rösten, och den tydligt levererade texten, stå i fokus, medan lap steel gitarrer och sköra körstämmor snarare lyfter än tar över. Effekten är drabbande."

Anna Wirsén

Magasinet Visor 

THIRSTY BOOTS

RIKTIGT PERSONLIGT

Det sägs ju att konsten att textmässigt uttrycka sig lite vagt, så att lyssnaren kan känna igen sig och uppleva att "det handlar ju precis om mig", är det som utmärker de bästa låtskrivarna och Bob Dylan brukar nämnas som en mästare på denna förmåga.

Niclas Abrahamsson är i mycket den totala motsatsen. Inte alls att han skulle vara oäven som låtskrivare, för han har en varierad och tydlig förmåga att hitta melodier och texter som känns angelägna. Men hans personer är närstående och de har ofta till och med namn och det känns nästan som att jag spionerade på honom. Vilket i och för sig känns ganska trevligt...

Allt från barndomsminnen till en begravning finns med i låttexterna. Arrangemangen är varierat snygga och Niclas sång är behaglig. Jag tycker nog "singer/songwriter" passar bättre än "visor" som benämning, men även lite blues har letat sig in i "Livspusslet", kanske skivans allra bästa låt:

Efter att ha studerat på visskolan 1989 har visor varit Niclas främsta uttrycksmedel. Han har även spelat postpunk i tonåren, jobbat som kulturarbetare och gett ut några böcker.

"Låtar i livets närhet" är hans första album och det känns både moget, varierat och angeläget. Och som sagt väldigt personligt...

Tom Arvidsson

Thirsty-boots.blogspot.com

LIRA MUSIKMAGASIN

Låtskrivaren, författaren, visartisten och gitarristen Niclas Abrahamsson följer sina två böcker med ett debutalbum där han framför visor på svenska. En sång handlar om ett spritskåp tillverkat av trä från barndomshemmets alla träd, en annan om att städa ut efter efter sina bortgångna föräldrar. Ämnen som begravningar, barn, skilsmässor, livspussel, stress, depression, vardagar med en kopp kaffe, och en gammal kofta avhandlas med en alltid lika vänlig vis-touch.

Låtar i livets närhet är just det albumtiteln ger vid handen. Visan blandas med naturliga impulser från all den pop, country och blues Niclas Abrahamsson fått i sig genom åren. Johan Ludvig Rask är Abrahamssons co-pilot under jungfruturen. Rask står för produktion, arrangemang, inspelning, mix och master – och spelar dessutom trummor, slagverk, bas, gitarrer, orgel, synt och körar därtill. Skivan är på sätt och vis därmed lika mycket hans bebis.

Timo Kangas

BLASKANS VÄNNER

 

Singel: En del av dej

Dagens låt är hämtat från Niclas Abrahamssons nya singel. En låt om sin fader och son-relation. Nästan en låt som hamnar mellan vispopen från Björn Afzelius och Sven Ingvars moderna dansbandspop.

Så oerhört bra poetisk visa här.

Micheles Kindh

"Niclas Abrahamssons 'Låtar I Livets Närhet´' har verkligen en finstämd klang. En skiva som pausar livet till begrundan och självkännedom. Varje låt är relevanta observationer, och pärlor i ett halsband, vilket möjliggör tankar att flöda direkt in till själen."

Micheles Kindh

OCH LITE EXTRA:

En telefonintervju med vispoeten Niclas Abrahamsson aktuell med nytt album

 

En av de skivor som verkligen väckte anklang är Niclas Abrahamssons första debutplatta med sina visor som bottnar i den svenska eller nordiska folkvisetraditionen.

Denna finstämda album gjorde mig nyfiken så jag ringde upp vispoeten för ett kort samtal om hans musik och verk. Jag gör här en sammanställning av samtalet.

Niclas Abrahamsson berättade om sin bakgrund såsom skådespelare och lite kring den teaterverksamhet som bedrevs. Medan musiken alltid har funnits där och under uppväxten så fanns den klassiska visan allestädes närvarande.

Framförallt den äldre broders som introducerade framförallt Cornelis Vreeswijk.

Från att insupas av svenska vistraditionen från fem års ålder så har den traditionen varit en relevant del i sin egen musikaliska utveckling.

Jag själv tycker att skivan har i stil med svenska folkvisetonen en tung vemodig vacker känsla.

Fastän ändå finns det ett ljus på skivan som när solen skiner igenom en skogsdunge.

Niclas Abrahamsson berättar att det viktigt att det finns i allvaret även en ljusare ton på sångerna.

Jag undrar hur mycket är självbiografiskt på skivan eftersom låtarna känns vara ytterst personliga.

Niclas Abrahamsson berättar att skivans första låt är något självupplevd. Den handlar om hans faders sista dagar i livet . Dock är låtarna en mix av egna personliga liksom andras upplevelser som

bildar fundament i visornas texter.

Niclas Abrahamsson berättar att många han träffat har haft olika egna favoritsånger på albumet.

Min personliga favoritsång är "Bertils begravning" då min fader Bertil Kindh begravdes i mars. Så den passar lägligt då in tillfällets akt. Det är poem i musikalisk form tycker jag.

Niclas Abrahamsson berättar hur viktigt det är med sångernas textmässighet.

Som svar på frågan om låtarnas tillkomst. Så har sångerna skrivits under en längre period.

En idé eller en liten rad med text bygger upp en sång som kommer på plats till slut.

Vi kom in på några andra frågeställningar. Men avslutningsvis på frågan om vad sker inför framtiden med albumet. Så berättar Niclas Abrahamsson att det blir en höstturné och en satsning på nästa år 2024.

Ett Ps är att Johan Ludvig Rask har producerat och mixat albumet samt spelar med på skivan.

Tack för intervjun Niclas Abrahamsson.

Micheles Kindh

Lidköpings Visfestival 2023

 

Årets visfest inleddes med ett program av Niclas Abrahamsson. Han framförde bl.a. sånger från sitt kommande album som släpps i dagarna. Det var många fina sånger med en allvarsam ton. Hos mig fastnade särskilt en om relationen till hans dotter och särskilt en som handlade om hans fars död. Han har som jag uppfattar det en mycket klassisk visstil med en framförandepraxis som känns som hämtad ur femtio och tidiga sextiotalet, en av visans många guldåldrar. Han framträdde med försynt musikalisk assistans av Johan Ludvig Rask som gjorde fills på slagverk och spelade gitarr emellanåt. Niclas Abrahamsson valde att tolka Barbro Hörbergs Man får betala för sig här i livet. Ett bra val som passade fint in i hans set.

Bo Borg

26/04-23

boborg.se

Recension ur Visor 11

Niclas Abrahamsson

Fyra sånger

Levande ur livet

 

"Niclas Abrahamsson släppte i november denna CD. Fyra sånger är en finstämd visplatta med titlarna Stjärnan föll, Längre bortåt vägen, Jag har vandrat och vandrat och Din sista dans. En liten  platta ur den rika svenska visfloran väl värd att avnjutas. Niclas är en av dem som håller visan levande i vårt land, som arrangör av Vigrums visfestival utanför Lidköping. Bakom varje visentreprenör döljer sig ofta en vissångare. Niclas sjunger med fin visröst och hans texter är levande berättelser ur livet. På gitarrer, tramporgel och flöjt medverkar Tomas Larsson som även gjort fina arrangemangen till visorna på den snyggt välproducerade plattan."

Ivar Sjögren

VINNEREN AV VÅRENS VISETEKSTKONKURRANSE 

Temaet våren 2019 (i Visor nr 13) var MILJÖ.

Vinnertekst:  I skogen av Niclas Abrahamsson.

I skogen


I skogen står granarna täta.
Och mossorna vet när det skymmer.
De gråtande molnen ger väta
och växterna dränks i bekymmer.


I skogen står furorna räta.
Soldater som aldrig rymmer.
Rak disciplin kan man mäta
på plats så man inte skrymmer.


I skogen är stubbarna släta.
De sitter där stumma i rader.
Inte ett ljud, ingen träta
och utan revärer och grader.


I skogen fanns Skrymt och Vittra.
Nu finns de där aldrig mer.
Nu hörs ingen grymta och fnittra.
Kanske ingenting finns som vi ser.

Dommer er poeten Tor Egil Vaule-Andersen. Her er hans begrunnelse:

Et tverrsnitt av noe, fremfor å favne alt

I denne runden av tekstkonkurransen var temaet miljø. Noe som viste seg å være svært populært, det ble rekord i innsendte bidrag. Kanskje skyldes det temaets alvor og aktualitet? For det er, etter min mening, absolutt ikke et enkelt tema å skrive om. 

Vinneneren denne gangen er Niclas Abrahamsson og teksten I skogen, som er en smakfull løsning på det forholdsvis utfordrende temaet (og denne gangen måtte jeg ringe min svenske musikkollega Nicklas Berglund for å få litt hjelp med oversettelse og innsikt i svenske folkeeventyr). Sjakktrekket som Abrahamsson gjør, er etter min mening, valg av motiv. Han velger en liten fortelling. Et tverrsnitt av noe, fremfor å favne alt. Det er strålende. Det er smakfullt. På samme måte som Disney forteller historien om kjærlighet på tross av ulikhet, gjennom to hunder på italiensk restaurant, forteller Abrahamsson oss noe om miljøspørsmålet gjennom sin fortelling om skogen. 

Som leser lar jeg meg forføre. Jeg blir overbevist, og føler ikke på håpløshet, moralisering eller at jeg mister troen på fremtiden, selv om teksten er preget av det dypeste alvor. Teksten har et poetisk språk, og kanskje er det nettopp dette som skaper den perfekte avstanden, slik at jeg kan ta det hele innover meg. Det er vakkert skrevet, stilsikkert håndverk, og jeg har stor sans for hvordan Abrahamsson knytter sammen natur og kultur i siste verset. Det hele blir noe eksistensielt på flere plan. Jeg lar teksten prate for seg selv. 

 

Tor Egil Vaule-Andersen

bottom of page